Äntligen bloggdags!

Nu äntligen ska här bloggas igen! Jag var ju inte glad i tisdags kväll när hela inlägget bara gick upp i rök. Bredbandet fladdrade hela kvällen så det var väl idiotiskt av mig att chansa men sur blev jag.

I måndags var vi ju på agilityn som vanligt. Inte var det vår bästa kväll precis men kul var det. Nellie gjorde sin egen lilla prestation! Hon körde banan själv utan förare, det ni!!!!
Vi hade gjort en liten bana på 7 hinder och tränade starter. Lisa satte henne framför däcket som var start och gick fram. Då tyckte Nellie att varför vänta på kommando? Man kan väl köra själv eller???
Fullt race, dessutom i rätt ordning! Stackars Lisa stod kvar vid starten och undrade vad som hände egentligen. Sista hindret var säcken. Full fart in men oj... den var ju blöt, äckligt! Alltså vände hon och kom ut igen. Annars tog hon alltså alla (visserligen bara 7) hinder och dessutom i rätt ordning. Vi andra bara stod och tjöt av skratt!
Det här är ju drömmen om man kan få hunden att springa banan själv så nu tror jag att jag vill byta hund på agilityn! Smulan har ju inte lärt sig detta fenomen än.

Smulan ja. Lilla gumman är så go. Hon är fullständigt tunneltokig den tösen. Ser hon en tunnel så spelar det ingen roll att jag styr med fel hand eller har fel kroppsriktning eller nåt annat klantigt. Jag kan skicka henne på en tunnel hur dumt jag än bär mig åt!
Dessutom så ääälskar hon A-hindret! Full fart upp på toppen (gillar väl att komma högt upp när man är så liten), när hon sen kommer ner på andra sidan är det säkrast att vi ska fortsätta med nåt annat, för annars bara vänder hon och tar returen. Precis som med tunnlarna, fram och tillbaka. Det är fantastiskt att se hur roligt hon tycker det är. Hon har bjudit på många glada skratt med sina oplanerade hinderlopp!

Igår var det dags att åka till Tanum igen, då var det ju tävlingslydnads kurs. Självklart ösregnade det. Precis som förra veckan. Lisa gav upp "- Inte en gång till i det regnet!", så hon stannade hemma. Annars var vi några tappra stackare som dök upp. Faktiskt hade vi tur. Började med att se en film om mälbildsträning, sen när vi kom ut var det uppehåll.

Som vanligt hade vi så trevligt så tiden bara rann iväg. Jag har eg lite svårt att orka med dessa kvällar eftersom jag aldrig kan sova efteråt när jag varit igång så på kvällen. Då är det inte kul att stå upp kl 5 morgonen efter.

Fast nu är det ju torsdag kväll och tre lediga dagar väntar, skööönt!