Konditionsprövning

Igår var det riktigt mäktigt på agilityn! Vi körde en bana på 13 hinder och jag sprang så jag höll på att stupa. Jösses vad slut jag blev! Dessutom tog vi banan två ggr var.... Sista gången kände jag att jag hade ALDRIG orkat förbi ett hinder till. Hur i jösse namn skulle det vara möjligt för mig att klara en riktig bana på 18 hinder??? Undrar om det egentligen är vettigt att börja med sånt här vid fyllda 46...(suktar ännu mer efter en hund som springer banan själv nu)

Smulan är ju ung och fräsch som tur är, hon gjorde ett riktigt bra lopp sista gången. Hon har talang den vovven.
Nellie gjorde också hyfsat ifrån sig, allt hänger på hur tydlig Lisa är med att visa vart hon ska. Nu ska man väl tänka på att vi började för exakt ett år sedan, så vi har ju verkligen lärt oss massor.



I pausen gosade de här två och Lisa passade på att instruera Nellie om hur taktiken skulle läggas upp.



Här har vi Smulans husse och matte som satt på första parkett för att titta på sin lilla smula. Fast det jobbiga överlät de på mig!

Denna vecka har jag börjat på min nya tjänst (på samma arbetsplats). Numera ingår jag i remissekretariatet på vår klinik. Det känns verkligen jätteroligt att göra något nytt men det känns också i huvudet att allt är nytt. Det är så mycket att lära sig så det bara går runt i bollen.
Så nu ska jag försöka komma i säng riktigt tidigt för att vara skärpt imorgon.