Skyldiga äro de blå...

Japp! Visserligen var det ett tag sen sist men nu har det hänt igen. Nikki och Nova tog sig en icke tillåten tur igår igen. Lisa brukar ju alltid ha dem lösa när hon kommit hem men igår försvann de i ett obevakat ögonblick.
Stackars Lisa cyklade runt och letade och morfar körde runt på fyrhjulingen. Inga blå fanns att skåda. Till slut ringer en granne (ja här på landet kallar vi alla för grannar inom den närmaste halvmilen) och frågar mamma om Katarinas hundar möjligen är på rymmen?
Morfar och Lisa fick ta bilen och åka och plocka upp två jätteglada men mycket trötta blå. De tyckte nog det var jätteskönt att slippa behöva traska hela vägen hem igen i värmen.

Detta var en helt ny rymningrutt, antagligen har de fått upp ett rådjursspår för det har burit av över gärden, järnvägen (hemska tanke!)och tack vare torkan har de lyckats ta sig över bäcken och vidare.
Naturligtvis kan man säga att det är vårt eget fel, grinden blir ju aldrig klar men nu minsann....

Lilla Smulan kom också bort igår (före de blå)! Mamma letade och ropade men ingen Smulan. Skräcken spred sig även där!
Pappa anslöt och de skrek sig hesa. Till slut kom mamma på att hon varit i källaren och hämtat tvätt och mycket riktigt... där satt en liten Smulan och undrade varför hon blivit inlåst där. Hon hade smitit in där medan mamma hämtat tvätten och väl nosat runt nån annanstans i källaren så mamma såg aldrig att hon var med.

Slutet gott allting gott!