Stora rymmardagen

Idag hade jag släppt ut hundarna medan vi gjorde oss i ordning för att åka till Tanum. När de började skälla ute visste jag direkt vad som var på gång. Det brukar betyda att Nellie stuckit igenom staketet och de sista dagarna har även Nova lyckats. Ja inte med att gå IGENOM men hon tar sig antingen under eller över. Jag tror det börjat med att rådjuren lyckats böja ner det (fårstängsel) på ett ställe, sen kom Nova på hur hon skulle göra.

I alla fall skyndar jag mig öppna dörren och ser precis en "blå" bakdel försvinna bortåt vägen. Nellie var förstås också borta som vinden. Bara osmidiga Nikki och klumpiga Alice (som inte fattat ännu hur man forcerar ett fårstängsel) springandes på tomten vilt skällande med budskapet "Hallå, vänta på oss!"

Fort in igen, på med kläder och skor, grabbade två koppel i förbifarten och sen lubbade jag och Lisa också bortåt vägen.
Jag blir alltid extra orolig när de tar det hållet för det är bara 600 m ut till andra vägen som är betydligt mer trafikerad. Sen är det bara ytterligare några hundra meter ut till motorvägen...
En bit bort kommer en granne gående och bakom henne ser jag Nellie dyka upp. Tjoade snabbt "Har du sett en till?" men nej det hade hon inte. Kopplade Nellie och Lisa fortsätter ut mot vägen ropande på Nova. Medan vi är på väg ser vi två rådjur korsa vägen längre fram (typiskt), då tappar jag nästan hoppet. Antagligen är ju Nova i hälarna på dem och då lär det dröja innan hon är klar...
Lisa fortsätter en bit och vips så dyker Nova plötsligt upp från skogen! Gud så glad man blir. På med kopplet och hem igen alltså.

Sen åkte vi till Tanum för att träna i ridhuset. Vi var väl drygt 10 ekipage idag tror jag, trevligt hade vi. Alice gick mycket bättre idag, hade väl vant sig med ridhusakustiken idag. Hon letade inte så intensivt efter hästskit heller...
När vi hade inkallningsövning stod vi alla på rad och gjorde en åt gången. När det blev min tur kommenderade jag Alice att sitta kvar, gick ifrån och kommenderade hit. Vad händer? Jo Alice kommer naturligtvis. Det gör även Smulan! Mamma hade redan satt henne vid sidan längre bort och kopplat loss, så när Smulis hör mig ropa hit så lydde ju hon direkt! Lilla Snuttan.

Ikväll har vi varit på kvällspromenad i småregnet. En bit bort börjar hundarna plötsligt gå konstigt. Dubbelvikta bakåt för att kolla efter nåt...Roger vänder sig om och vad ser han? Jo vi har en hund till med oss! Grannens tax har anslutit till klanen och kommer sist travande i mörkret. Det blir till att vända och medan jag står och håller taxen i halsbandet går Roger och knackar på hos taxens familj. Det visar sig att taxen rymt flera timmar tidigare så ägarna blir lika glada som jag blev tidigare på dagen.

Slutet gott allting gott, alla vovvar slappar nu hemma torrt och varmt!