En hemmatisdag

Med hemmatisdag menar jag att det är första tisdagskvällen på 10 v som spenderas hemma! Riktigt skönt faktiskt...

Igår däremot var det agilitykurs. Av någon anledning blir jag tröttare och tröttare för varje vecka. Efter att först ha haft startträning och sen kört ett lopp så är det slut på orken. När vi skulle springa ytterligare ett lopp så "sålde" jag Smulans till Lisa för 20 spänn...billigt!
En värkande arm gör det inte lika roligt att flänga runt och vifta med armarna i rätt riktning. Redan efter att ha burit fram hinder till banan så har min stackars arm fått nog. Kunde knappt sova inatt efter gårdagens ansträngning.

Lisa fick alltså köra dubbla lopp med både Nellie och Smulan och det gjorde hon superbra! Hon har verkligen utvecklats det sista (kanske just för att hon fått ta även Smulan de sista veckorna) och hon fick jättemycket beröm av Marléne igår så hon var jätteglad. Hon är mycket tydligare än mig i sitt sätt att visa hundarna på hindren så de går kanonfint för henne. Smulan är jag mest imponerad över, hon har ju aldrig tränat med Lisa ändå är hon klockren. Lite arv från kända pappa Izor kanske?

Annars har det varit en smått rörig början på veckan med små störningsmoment. Igår morse ringde telefonen här kl 5,10 på morgonen (ja, ni läste rätt). Då var det inte nån som ringt fel, inte heller hade det hänt nåt utan människan behövde bara ha tag i mig innan jag åkte till jobbet...

Jag får nästan panik när det ringer på så konstiga tider så jag hade hjärtklappning en timme efteråt. Sen skulle jag tanka bilen på väg till jobbet. Stoppar in tankkortet...och har glömt koden!
Inget konstigt med det om det nu inte var för att jag har världens lättaste kod. Jag har ALDRIG någonsin glömt den koden förr, däremot andra koder till bankkort, Icakort mm. Men aldrig bensinkoden. Förren nu då.

Gjorde ett tappert försök men naturligtvis var det fel och då gav jag upp. Satte mig i bilen igen och körde vidare. Två minuter senare sa det PLING i huvudet. Klart jag kunde koden!!! Hur sjutton kunde jag glömma den? Ibland blir jag rädd för mig själv, hmmm.

Imorgon är det styrelsemöte så då blir det klubben igen. Får väl hoppas hjärnan följer med då. Tänk om jag har glömt vägen...