Valpar

I går kväll började "äntligen" Elvira valpa på Knickerbockers!
Nu var hon ju inte sen på nåt vis utan med äntligen menar jag snarare att vi var många som hade ständig koll på Pirres aktivitet och på vad som hände på valpfronten.

12 valpar blev det!!!
En stor kull igen alltså. MEGAGRATTIS till denna härliga valpkull!

Mer om detta kan man läsa på Knickerbockers Kennels hemsida i Valpdagboken!

Eftertanke

Nu har jag tänkt till. Angående min otursdag i går alltså. Jag har kommit fram till att det var nog snarare en turdag! Hur tänker jag då???

Vi börjar med Alice morgonrymning. Hon sprang bort från vägen upp i skogen när bilen kom. Smart. Allt gick bra och jag kom ju faktiskt bara lite för sent till jobbet. Om än grinig som fasen. So what?

Cykelmördartillbudet då? Jo visst det gjorde j-t ont och jag borde säkerligen ha en hockeyutrustning på mig som Eva föreslog. För lite varstans på vägen ligger ju stora vassa isklumpar också. Tänk om jag slått huvudet med full kraft i en sån? Då hade jag nog fått mer än lite huvudvärk. Ryggen klarade sig trots allt bra och min olycksaliga arm och axel fick ingen smäll alls tack och lov.

Sen glömde jag nämna en sak som hände när jag åkte från jobbet igår. En bit från sjukhuset svängde plötsligt en bil ut rakt framför mig. Eller snudd på i sidan på mig. Han kom från höger men skulle göra vänstersväng och kör rakt ut mot mig. Pucko!!! För sent att bromsa så jag kastade ut bilen till vänster i mötande körfält. Som tur var kom ingen mötande bil. Trodde ändå inte jag skulle klara mig utan väntade på smällen som inte kom...darrade av både chock och ilska en bra stund efteråt.

Sammanfattningsvis:
Alice kom hem oskadd, tack gode Gud. Jag föll illa men klarade mig undan med lite ont i skallen och svanskotan. Jag blev INTE påkörd igen och slipper (åtminstone denna gång) allt besvär med försäkringsbolag och bilen på verkstad.

Vilken tur jag hade i går!!!

Aj aj aj...

Gårdagen var INGEN bra dag. Nä inte alls skulle jag vilja säga.
Började dagen (efter att ha sovit dåligt) med att sätta foten i en insjö på köksgolvet, plask. De Två Blå löper och jag antar att nån av dem har lite svårt att klara natten då. Minns att de föregående collietikarna alltid ordnade pölar en kort period under löpet...
Inte mycket annat att göra än att skura både fot och golv.

Eftersom Nellie ska vara inne tills Carro vaknar sen så släpper jag alltid ut henne och Alice en extra sväng medan jag gör mig klar. När jag ska ta in dem sitter Nellie så troget och väntar men Bruna Mardrömmen då? Nääää, puts väck.

Ut och ropar. Hämtar matskålen och skramlar med mat. Nu hade hon ju redan ätit sin frukost så det frestade inte antar jag. Ingen Alice.
Gillar inte att väcka morgonsur sambo men inser att chansen är större om han ropar. Vi tjoar så förmodligen hela grannskapet vaknade men fortfarande ingen Alice. Tidningsbilen kör förbi och jag blir skraj att hon ska vara på vägen i mökret men drar en suck av lättnad när han kör vidare. Nästa bil kommer på vägen. Får nästan hjärtstillestånd när jag ser den stanna längre bort...tycker mig hinna skymta en skugga i strålkastarljuset och lubbar efter. Knackar på rutan och frågar, såg du möjligen min hund????

Japp, hon hade precis hoppat upp i skogen igen! När bilen kört vidare ropar jag och då kommer hon på stört. Min Bruna Mardröm gör skäl för sitt smeknamn ibland ja. För sent till jobbet kom jag också...

Sen på kvällen gick vi som vanligt ut på promenad med hundarna. Jag, Roger och mamma med våra fem vovvar.
Jag hade Alice och Nikki eftersom det är de som drar minst (!!!) och är skonsamma för min arm. Jag kan hålla dem med en hand. Ha ha....
Ser på avstånd en cykel komma emot oss. Varför cykla på en istäckt vinterväg i mörkret??? Tar ett extra tag i cykeldödarens koppel och rustar för ev kast.
Dessa j-a cyklister envisas ju alltid med att passera på max en meters avstånd också! Varför har de inte förstånd att hålla sig på andra sidan av en öde väg när de passerar en hund som de klart kan se inte gillar cyklar? Det är nämligen alltid samma två cyklister som är problemet så de vet vid det här laget vad de orsakar och borde om inte annat fatta risken för egen fara...

Precis när cykeln passerat oss kastar sig Alice bakåt. Jag flyger efter men hamnar på is och ramlar handlöst bakåt. Slår bakhuvudet i isen, PANG!!! Kan fortfarande höra smällen. Hinner tänka att nu gick skallen åt fanders...men är nöjd att jag klarade armen...
Sekunderna efter inser jag att svanskotan fick en smäll också. Blir liggande ganska länge faktiskt innan jag ens kommer upp. Vi blev nog rejält chockade både jag, mamma och Roger. Lyckades iaf ta mig hem och hela kvällen tillbringades i sängen. Tyckte liiiite synd om mig själv och det gjorde alla fyrbenta också som höll mig sällskap.

Svanskotan är inte så illa längre som jag trodde den skulle vara men huvudet värker. Undra på det med den praktsmällen.

I dag var det Roger som steg upp först och jag hörde honom grymta om kissepöl på köksgolvet...

Drömmar

Äntligen har temperaturen ändrat sig till lite mer drägliga -4 grader. I gengäld är det mulet men man kan ju inte få allt...

I dag var det dags för akupunktur igen, det var ju ett tag sedan sist eftersom det varit ett uppehåll över alla helger som varit. Vad gäller TENS kan jag väl inte säga det hjälpt nåt nämnvärt så jag har följdaktligen kännt hur hela kroppen skrikit efter nålar länge nu. Det blir nåt konstigt begär trots att jag tycker det gör så f-t ont.
Jag har ju också precis börjat använda Back On Track och det ska bli väldigt spännande att se vad det kan ge.

Just nu är jag mest rädd för hur det går med F-kassan efter nästa vecka...kan bli problem om läkaren sjukskriver mig längre vilket jag tror med tanke på hur mycket sämre det är nu igen. Ja ja, vi får väl se...

Roliga drömmar har jag haft det sista i alla fall. Förra veckan fick jag ju jobb som gymnastiklärare (!!!) i Lysekil och hur kul det var kan väl diskuteras.
Natten till igår var jag hos en optiker i THAILAND och provade ut glasögon!!! Det var däremot kul kan jag säga...jösses så skönt det skulle vara att befinna sig där nu. Sist jag var i Thailand var jag faktiskt hos optikern och köpte nya glasögon vilket är mycket fördelaktigt där nere.

I natt var det dags igen för något trevligt. Eva och Mats på Vallkrokens var på väg hit med alla hundarna!!! Jag väntade som sjutton men de hann aldrig komma innan Rogers klockradio startade...attans!

Undrar vad det ska bli här näst...

Fy satan

vad kallt det är!!! Vaknade upp till -24 grader i dag. Kan se på termometern att det varit nere i -25. Det var längesen det var så kallt här. Rogers bil startade inte idag, iof inte konstigt med den gamla skorven, den har varit tapper hittills i kylan men i dag blev det alltså för mycket.
Själv känner jag mig som om jag blivit överkörd av en dumpers eller nåt. Har så f-t ont av kylan nu och speciellt när det rör sig upp eller ner på termometern. Varenda muskel värker och min stackars arm bränner som eld.

Ändå har jag varit så försiktig under dagarna på My Dog, inte burit med den handen, inte hållit hund etc. Nu brukar ju Alice inte fresta på mina armar heller för den delen men det är ju ändå en klar skillnad att inte ha med hund alls. Det var iaf tur för mig när jag nu trots detta har så ont.
Hittade Back On Track på mässan så nu har det inhandlats bäde armbågs och handledsskydd. Antar att jag klassas som dopad nu då!!! Två veckors karens, ha ha...
Ska iaf testa, inget kan ju bli sämre.

På torsdagen var det lite snopet när Kimbo plötsligt var halt när han kom in i ringen, utan att ha visat minsta tecken på detta innan. Pga detta blev det ett KEP så besvikelsen var stor så klart.
Det blev massage, värme och vila resten av dagen för att ev kunna ställa igen på fredag.

Så på fredag bar det av igen. Han startade med en ny massage och sen vila igen. In i ringen fram på förmiddagen och matte (och jag) stod och höll andan. Haltar han eller inte??? Nej...eller jo gör han?
Nej, det gjorde han INTE!!! Glädjen var enorm när han slutade på 3:e plats i öppenklassen. Stort grattis till det!




Sen är det ju alltid lika kul att träffa Ellen och Knodden. Fina Knodden är ju en "liten" personlig favorit för mig. Jag bara ÄLSKAR honom. Han är j-t stolt över sin svans tyvärr men trots det (eller pga) slutade han på 3:e plats med HP i unghundsklassen.
Stort GRATTIS till er Ellen och Knodden!!! Ni är nya på det här och gör det så j-a BRA!!!

Sen har vi ju Mia och Robins stiliga Ludde! Annette och Rickard (Endless Eden)ryckte till undsättning och ställde honom igår när sjukdom höll på att ställa till det. En 2:a placering med HP i unghundsklassen blev det, grattis!!! Den hunden är ju bara såååå snygg...



Camillas Ariel slutade på en R-placering i juniorklassen. Det blev inget kort på er men grattis!

Min skitkamera orkar ju inte med inomhusbilder men sätter in bilderna ändå.
Nu önskar jag lycka till till dem som ska ställa lördag-söndag. Det är ju inte slut på det roliga än!

Smulibus

I dag har vi passat lilla Smulis på eftermiddagen. De har varit ute i snövädret en del och när hon är med de andra ute så glömmer hon att hon inte gillar snön och kylan. De andra tycker ju det är skitkul när hon är här och stackars Smulan med sina korta ben har inte en chans att komma undan. Inte ens skita ifred fick hon stackarn...

(Mar)Dröm

Usch vad jag drömde konstigt i natt. Jag fick plötsligt ett jobb som gymnastiklärare (!!!) i Lysekil! Inte hade jag ens sökt det här jobbet så vette sjutton om det var nån omplacering eller nåt, ha ha. Nåt sorts straff måste det ju ändå ha varit antar jag!

I alla fall fick jag lite bryderi om hur nu detta skulle gå. Jag som har ont snart över allt och fortfarande är halvtidssjukskriven. Gymnast???? Njaaa....
Sen kanske man ska nämna att jag ALDRIG varit särskilt förtjust i gymnastik eller idrott i nån variant! Är närmast en sporthatare faktiskt.

Fast om man då betänker att jag trots det faktiskt jobbat i en stor sportbutik i 10 år (inga problem alls) så kanske det är fullt möjligt att jobba som gymnastiklärare utan att kunna röra sig nåt större? Eller???

Kan tillägga att jag aldrig hann påbörja jobbet...

Nya bilder

Här händer inte så mycket. Kallt, kallt kallt. Nu ska det bli mera snö också som om det inte räcker med det vi redan har. Visserligen älskar jag mina rena fina golv men det är lite vääääl kallt.
Tog i alla fall med mig hundarna ut och fick lite nya bilder på gänget!

Varning för hunden! Vilken hund??? Här bor ju bara en liten Smula!

Vi har precis varit ute på en svinkall men härlig tur med alla hundarna. Även i dag lurade vi med oss Smulan. Hennes matte också för den delen. Hundarna har jättekul i snön och springer som galningar.

Snart kommer Veronica och Kimbo för att låna vår dusch som är lite lättare att få in ett stort lejon i än deras egen. Efter det ska hon prova hundfönen. Kimbo ska ju piffas till inför My Dog som närmar sig med stormsteg.

Smulan och gänget

På förmiddagen var jag och Lisa på Torp igen och fyndade faktiskt lite grann. Lite smått och gott blev det köpt i alla fall. Nu efter maten tog jag med mig Nellie och Alice på en promenad i kylan. Vi gick upp och hämtade med oss en överlycklig liten Smulan.
Egentligen så gillar inte Smulan alls varken snö eller kyla men hon glömmer allt när hon får leka med sina kompisar.
Vi tog en sväng nere på gärdet där pappa som tur var kört med traktorn. Tur för lilla Smulan som fick hålla sig mest i traktorspåren om hon skulle kunna hålla farten med sina små korta ben. Inte lätta att bli jagad i snön när man har såna små kortisar att springa med.