En sån helg!

En sån helg vi haft! Helt fantastiskt trevligt.

Startade hemifrån vid 8-tiden på lördag morgon. Halvtaskiga vägar bitvis efter fredagens snöoväder men var framme efter ca 4 timmar.
Efter att ha checkat in på Medevi Brunn samlades vi för kennelträff kl 13. Började med en teorigenomgång på draghund. Så otroligt kul och intressant, vi fick lära oss massor! Efter teorin gick vi ut för att prova på i praktiken. Problemet är att få fram tillräckligt stora selar, misstänker att tillverkarna kommer bli nedringda efter måttbeställda inom den närmaste framtiden...



Vår kursledare Marléne ville ha bildbevis på att det faktiskt fanns så stora selar...
Marléne var för övrigt otroligt kul att lyssna på. Hon har dessutom tävlat i SM i drag.
Synd att hon bor så långt här ifrån, skulle så gärna tagit hit henne för en kurs annars. Nu har jag ju precis lärt mig att ALLA (friska) hundar kan dra, så det skulle ju varit skitkul med en sån kurs här.

Alva drog kätting utan att reagera alls men när hon fick prova på släden tyckte hon det fick vara nog. Hon var inte rädd men ville bara inte dra.
Nu krävs det ju en rejäl grund innan man börjar dra släde så det var inget konstigt egentligen.

Moltas däremot, han drog utav sjutton med mig springande framför som lockbete. Han tyckte uppenbarligen det var skitkul men så hade han redan egen sele och hade provat på lite smått innan.



På tillbakavägen sprang han utan mig framför som tur var.

Efter draget gick vi in igen och Anna serverade ärtsoppa, gronsaksspoppa, punsch och ostmackor.
2010 års Knickerbocker Tina och Rulle fick sitt vandringspris



Vår goa Pirre fick ett alldeles eget pris för "Bästa uppfödare", utsedd av oss alla...



Mycket prat blev det men till slut bröt vi för några timmars vila och upppackning.

På kvällen knatade vi i samlad tropp bort till Pirre som bor alldeles i närheten. Ännu mera trevligt prat och sen blev det klickerträning på oss tvåbenta. Roger värmde pizzor och kyckling så vi åt och drack och hade jättetrevligt.
Vi gick iaf hem ganska tidigt för att orka med söndagen.

På söndag morgon åkte vi in till Motala ridklubb där specialen var. 147 anmälda leonberger...i Alvas klass var det 20 anmälda.
Alva fick EXCELLENT och gick alltså vidare till konkurrensen. Där blev hon sen bortplockad som hund nr 6. Jag är verkligen skitnöjd med det, att komma såpass utav 19 hade jag inte räknat med. Sist jag ställde för denna domare gillade hon nämligen inte Alva alls...så ja, skitnöjd skulle jag vilja säga!




Ebba fick också Excellent men Enya haltade tyvärr och fick ett Very Good, inte illa det heller ska man komma ihåg med de nya reglerna.

Bäst av alla Knickerbockers gick det ju för underbara härliga Moltas! Jag bara älskar den hunden...igår fick han EXCELLENT och slutade sen som 2:a i konkurrensen! Ett super GRATTIS till Maria och Petter som äger denna fina hund. För den som inte vet så är han bror till Alva.



Andra brodern Dante fick Very Good men Fiona fick Excellent även hon. Glömde jag någon nu? Vi var många med på kennelträffen men inte like många som ställde ut.

Lite ovant med de nya reglerna, man såg också vilken skillnad som gjordes i bedömningarna. Hanhundsdomaren gallrade ganska friskt i kvalitteen vilket nog var mest riktigt nu efter nya reglerna.. Tikdomaren släppte igenom väldigt många på rött, alltså väldigt många fler. Jag menar gamla 1:an (rött) ska ju nu mera täcka in bäde rött och blått typ...

Ja ja...jag är iaf gryyymt nöjd! Har haft en fantstisk helg med underbara människor.
Att man sen får migrän som ett brev på posten dagen efter, ja det är väl smällar man får ta...

Efter varje inomhusutställning inser jag också att jag MÅSTE köpa en bättre kamera. Min lilla skit orkar inte med då. Som tur är får man ju bilder av andra så fler bilder kommer när jag fått alla Petters.

Här sitter jag...

Ja här sitter jag! Egentligen skulle jag varit på årsmötet på klubben i kväll. Dock började jag allvarligt fundera på om jag skulle åka redan i morse. Det hade snöat som tusan när jag åkte till jobbet och var riktigt besvärligt på vägen. Kom betydligt senare till jobbet än vanligt.

Sen har det väl visserligen övergått i regn till och från men på hemvägen var det mest sörja på vägen och bara 1 plusgrad. Så jag bestämde mig för att stanna hemma. Inte kul om det fryser på under kvällen och hade ingen vidare lust att köra 9 mil ikväll igen.

Roger är ju inte hemma och kunde följa med mig heller. Han har övergett mig här alldeles ensam...
Nää så allvarligt är det inte. I förrgår kväll blev det plötsligt bestämt att han skulle åka till Helsingfors för att jobba lite mer med båten som gick iväg i söndags natt. Så igår morse for han till Landvetter för att ta morgonflyget till Finland alltså. Nu står han på mässan i Helsingfors och jobbar. Hoppas jag i alla fall, ha ha...

Jag är inte van vid att vara ensam hemma och tycker inget vidare om det. Inte så att jag är rädd eller så utan jag trivs bara inte. Tur att Lisa är hemma i alla fall (så eg är jag ju inte ensam) och så har vi hundarna som vaktar oss ifall det skulle komma bovar och banditer hit ut i skogen.
Skämt åsido. I morgon kommer han hem igen. Hoppas jag. Gud nåde att han kommer med flyget nu.
Längtar efter dig Roger!!!

Tråkigt

Fy en sån tråkig helg!
Själv jobbade jag fredag denna veckan, vilket jag bara gör var fjärde vecka. Roger kom inte hem förren vid 22. Det är en båt som ska gå iväg och måste bli klar så klart.
I går åkte han kl 8 och kom hem vid 22 igen. I morse bar det av vid 7,30 och har inte sett till honom än...
Förra helgen jobbade han också plus övertid varje dag denna veckan.

Fast NÄSTA helg blir det ledigt i alla fall! Längtar redan, ska bli så kul så. Kennelträff på lördag och leonbergerspecial på söndag med 147 anmälda lejon! Tom Roger längtar sa han igår...han måste verkligen vara utarbetad. Även om han alltid följer med och har trevligt så brukar han inte säga att han längtar precis.

Så nu ska det bli spännande att se hur det går för Alva. Den domaren gillade inte henne i Halmstad så det är väl ganska dumt att ställa egentligen. Skit samma, det är ju special och den vill man ju inte missa.

Minsann har jag fått lust på SKK:s utställning i Malmö i mars också...det hänger på vad Veronica kommer fram till. Åka eller inte åka? Tur och retur över dagen, det blir en låååång dag i så fall...
Fortsättning följer.

Glad nyhet

I dag är jag sååå glad för Emilies skull! Hon har haft 4 månaders provanställning på KappAhl på Åland som går ut i övermorgon men igår fick hon reda på att det blir en fast anställning för henne!!!
Sååå roligt, nu slipper de bekymra sig om den biten i alla fall.Pengar måste man ju ha och dessutom behöver hon ju ha nåt att göra när Jocke går på högskolan där borta.

Enda nackdelen är väl att det inte kan bli speciellt tätt med besöken i Sverige. Det är inte ofta hon ens är ledig två dagar i sträck, än mindre tillräckligt många för att hinna hit. Men till sommaren, då kommer de igen. Eller åtminstone Emilie för antagligen kommer Jocke att vara ute på sjön igen på lovet.
Härliga nyheter var det i alla fall!

I går ringde Carro från Gran Canaria! Det är alltid lika spännande, vad ska hon nu berätta? Ska hon komma hem i morgon kanske? Eller flytta till nåt nytt ställe där nere igen? Eller har hon köpt en biljett till Tjotahejti eller nåt? Man vet aldrig med Vimsefia...

Den här gången berättade hon om hur bra hon trivdes på nya jobbet. Hon är ju tillbaks i Puerto Rico igen men jobbar på en ny restaurang. Herre Gud...de byter jobb där nere som en annan byter kläder....

Ja ja, det viktigaste är att hon har det bra och trivs. Vi får väl se om det dröjer några veckor eller månader tills hon bestämmer sig för att åka hem nu då.

Här hemma kan vi knappt gå ut just nu. Is, is is. Hundarna får bara vara ute en åt gången. Det går knappt ens att ta sig bort till hundgården. Måtte skiten försvinna snart nu för detta är hopplöst.

Äntligen torsdag

Ja äntligen är det torsdag kväll, veckans bästa kväll. Det är ju liksom fredag då för mig när jag inte jobbar fredagar. Fast ingen regel utan undantag, var fjärde vecka jobbar jag även på fredag.

Har onekligen haft lite sviter efter helgens utflykt då jag självförvållat stod upp hela utflykten. Otroligt dumt eftersom jag vet att jag inte klarar stå i flera timmar. Nu tänker jag ju aldrig på detta förren det är försent, för inte sjutton känner jag nåt under tiden inte.
Redan på hemvägen började ryggen "gå av" och på kvällen kändes det som den svullnat upp typ fem cm jämt över precis hela skiten...nedrans konstigt fenomen. Jag skulle precis lika gärna kunnat vara blåslagen utmed hela ryggen, klarar inte ens beröring...

Ja ja, nu är det över. Kanske jag kunde lära mig detta nu då.

På lördag blir det en tur in till Plusgymnasiet på Öppet Hus. Vi missade det förra datumet som var, tror vi var i Motala den helgen. Snart är det ju dags för Lisa att välja program inför gymnasiet. Nu har hon nog redan bestämt sig men vi ska iaf passa på att göra ett besök där. Nästa vecka ska hon och en kompis "skugga" på Handelsprogrammet på Agneberg. De ska alltså följa några elever där under en skoldag. Det kan nog bli spännande.

Balen är flyttad från avslutningsdagen till antingen torsdagen eller fredagen efter. Kunde ju vara bra om de kunde bestämma det nu så man kan ta tag i att även ändra dagen hos frissan tex. Sen är det väl snart dags att leta balklänning också. Puhhhh...sen dröjer det tre år så får man göra om alltihop igen...

Vimsefia

Pratade med Vimsefia i telefon idag. Ja Carro alltså...
Här om veckan längtade hon hem och hade nog mer eller mindre bestämt sig för att åka hem i det närmaste. Idag lät det annorlunda. Nu skulle hon flytta tillbaka ner till Puerto Rico (där hon bodde i början) och börja jobba där igen. Så nu skulle hon nog stanna en eller två månader till.

Ja ja...det gäller att hänga med i svängarna...

Jag har aldrig träffat Roy. Inte Estrella heller. Ändå är jag säker på att jag alltid kommer att minnas dem efter senaste veckan. Precis som en stor del av Sveriges hundfolk kommer att göra.

Roy och Estrella är två av fyra leonberger som ägs av Jenny. För övrigt Jenny på Bamses Bollar.

För att göra en lång historia kort så blev Roy akutopererad i torsdags för en trolig tumör på mjälten. Han hade då sex liter blod i buken. Samtidigt röntgas Estrella som haltat och det visar sig att hon har skelettcancer med ett par veckor, kanske högst en månad kvar innan smärtorna blir för svåra.

Roy vaknade aldrig upp ur narkosen. Han levde och hade eg klarat av sin operation men han vaknade inte. Han har sovit vidare dag efter dag. Hans matte har kämpat för honom in i det sista och delat sina kval och sitt hopp med oss på FB.
Alla sina innersta tankar och sin sorg har hon gett oss. Hela leonbergervärlden (känns det som) och fler ändå förstås har gråtit med henne i de förtvivlade stunderna och kännt hopp vid de ibland små framsteg som trots allt fanns emellanåt.

I dag tog hon beslutet att låta honom få somna in för gott. Hoppet hade runnit ut..

Nu väntar snart ett nytt avsked av en älskad fyrbent familjemedlem. Inom en alldeles för snar framtid. Det är inte mänskligt att mista två av sina fyra hundar mer eller mindre på samma gång!

Jag har sällan känt så stor respekt för en människa som jag nu gör för Jenny! Hon har kämpat på ett sätt som är värt all beundran och respekt.
Vi är många som följt henne på denna sorgliga resa. Vi har gråtit med henne och vi har hoppats tillsammansmed henne och vi kommer fortsätta göra det ända tills det oundvikliga slutet.

Idag har vi (jag och Alva) varit på valpträff hos Johanna. Ja alltså vi var medbjudna fast vi inte har nån valp där ifrån. Thina och Gandalf var också med som katt bland hermelinerna.

Vi har haft en jättetrevlig dag! Tack allihop för trevligt sällskap.